fredag 30 mars 2012

Rutin är aldrig fel på jobbet

"Erfarenhet slår ungdomlig iver på arbetsmarknaden. Den mest produktiva tiden på jobbet kommer åren före 50-årskalaset, visar en undersökning av den tyska arbetsmarknaden.

Enligt undersökningen, utförd av det tyska arbetsministeriet, var produktiviteten högst i gruppen 45-49 år, men ända upp till 60-årsåldern låg man före de yngre.

- Jag är personligen övertygad om att det förhåller sig så på det här viset, men det finns en massa forskning som pekar åt andra håll och det går inte att bortse från, säger Thomas Lindh, professor i arbetsmarknadsekonomi vid Institutet för framtidsstudier.

- Den främsta förklaringen handlar naturligtvis om erfarenhet och erfarenhet tar tid att skaffa sig. En ytterligare förklaring är att man hunnit söka sig till rätt bana vid den högre åldern. Ett tredje skäl är att man har börjat avveckla familjeansvaret och det är färre 50-åringar som har små barn.

Thomas Lindh påpekar dock att det är väldigt svårt att mäta individuella insatser på en arbetsplats.

- Det är nog få arbetsplatser där man kan göra säkra mätningar av det här slaget. I slutändan är det ofta team som producerar och det är gruppens samlade kompetens som avgör resultatet."

Källa: Gefle Dagblad, 12-03-29/Björn Ewenfeldt


"Fakta

Vem jobbar bäst?

Det är inga dramatiska skillnader i den tyska undersökningen. Gruppen 45-49 år är 0,7 procent bättre än snittet medan båda grupperna i spannet 20-29 år ligger under genomsnittet. Undersökningen visar också vilka länder som är bäst på att behålla äldre i arbetslivet. I Japan är sysselsättningsgraden för 55-59-åringar 97 procent. I Sverige är motsvarande siffra 92 procent och i USA 86 procent. Belgien är sämst i Europa med 62 procent."

Källa: Tyska arbetsministeriet.


Egen kommentar: Min egen erfarenhet är att det bästa för företagens produktivitet är att blanda unga med äldre och även kvinnor och män. På så vis får företagen den bästa blandningen av alla kompetenser!

onsdag 28 mars 2012

Föreningen för gatubarn i Nepal

Föreningen för gatubarn i Nepal

Organisationsnummer 802455-9794

Bankgiro 694-7857

BLI MEDLEM GENOM ATT SÄTTA IN ÅRSAVGIFTEN 100:- FÖR 2012 PÅ BANKGIROT

Det går dina pengar till

Alla insamlade medel går till verksamheten i Nepal. Styrelsemedlemmarnas resor till Nepal bekostas av var och en ur egen kassa. Föreningens pengar får aldrig bekosta medlemmars eller styrelseledamöters kostnader för vistelser i Nepal eller för arbete i Sverige eller på plats i Nepal.

  • Hyra av huset i Namgel, Gokarna, ca 8 kilometer utanför Kathmandu
  • Löner till vår fasta personal Mongpal (Julius), Sunitha och Jimy. Julius är föreståndare och ordnar med alla myndighetskontakter, sköter kontakterna med skola och sjukvård. Sunitha ser till att barnen borstar tänderna, lägger sig i tid, äter ordentligt, diskar sina tallrikar, sköter sin hygien och är helt enkelt deras ställföreträdande mamma ibland leker hon med dem, tar dem med på utflykter, Jimy är hjälpreda som handlar på marknaden och lagar mat.
  • Löner för extra personal som läser läxor med barnen 5 dagar i veckan och en danslärare som lär ut nepalesiska traditionella danser en kväll i veckan.
  • Skolavgifter, mat, kläder, skolböcker, sjukvård till flickorna
  • Matservering till gatubarn som inte bor i vårt hus. Även utdelning av kläder och skor till barn på gatan.
  • Pengar som givarna önskar ska gå till skolan i Gokarna lämnas dit för att bekosta bättre läromedel för alla barnen i skolan och särskilt böcker till de fattigaste barnen.
  • När vi har någon oavlönad volontär från Sverige på plats betalar föreningen försäkring för volontären.


Föreläsningsshow med Raymond Ahlgren

Igår var jag på föreläsningsshow med Raymond Ahlgren på Kulturskolan i Gävle. Han berättade om sitt (svåra) liv, men menade att i alla situationer (även svåra) har alla ett val. Ett val att älta gamla saker och göra sig till ett offer eller gå vidare i livet. Idag är han 45 år och har fått ordning på sitt liv genom personlig utveckling.

Raymond flydde med sin familj (mitt i natten) från Chile till Mexico när han var 6 år. Hans pappa torterades till döds i fängelse och hans lillasyster dog. Han kom så småningom till Sverige. När han var 15 år träffade hans mamma en ny man och flyttade utomlands och själv sattes han på ett internat. Han hade då blivit en arg, ung man som då började dricka alkohol och använda droger. Det gjorde han i 17 år.

För 6 år sedan började Raymond vända sitt liv med personlig utveckling och började förstå att han hade ett val. Ett val att inte göra sig till ett offer för alla olyckliga omständigheter i sitt liv. Idag har han en "bättre attityd" (som han själv uttryckte det) och har ett bra liv. Han delade med sig av hur han har gjort och hoppas att det är något som vi i publiken kan ta åt sig och använda vid behov.

En enkel (i positiv mening) och mycket givande föreläsningsshow! Läs mer om honom på hans länk: http://www.raymondahlgren.se/.